Weng Chun - en hemsk sanning
Weng Chun Kung Fu del 2, en hemsk sanning
Vi flydde hals över huvud in i köket. Det behövdes helt klart en stor kopp kaffe för att återhämta sig. Jag letade och letade men till min fasa fanns där ingen kaffekokare. Vad var nu detta? En kung fu skola utan en kaffekokare. Hur kunde detta vara möjligt? Sedan mindes jag att Weng Chun är en shaolintradition. Kanske var det så att man helt enkelt inte fick dricka kaffe. Plötsligt så fick jag en glimt av buddhistisk insikt. Där finns ett inneboende lidande i allting.
Sifu Henrik Sprechler mötte upp när han fick lite andrum från de små intensiva krigarna. Det blev ett trevligt möte då jag inte träffat honom på över fyra år. Då vi inte var riktigt säkra på vägen så hade vi tagit det säkra före det osäkra vad gällande tiden. Vi var därför först på plats. Snart började det trilla in danska Weng Chun utövare. Det kändes nästan som att komma hem då den ene efter den andre var gamla träningskompisar till mig.
Fortsättning följer
"18 Kiu Sao tekniker"
www.kung-fu-se
Kommentarer
Postat av: er2fo2
Detta uppdelande av artikeln är för att testa mitt tålamod!
Trackback
Trackback-URL för detta inlägg: