Wuji Qigong projektet
Projektet är som sagt att varje morgon göra wuji qigong hela detta året. Jag har nu inte skrivit om det på länge. Träningen fortgår som vanligt och bristen har snarare varit inspiration att skriva än på träningsvilja. När man håller på och träna kommer man då och då in i platåer. Många har en tendens att se detta som stagnation men det är det inte. När man tränar qigong eller kungfu så uppstår det platåer och då gäller det bara att ignorera att man inte känner framsteg. Dessa platåer har det med sig att när de släpper så går man ut och in i något nytt och bättre. Man har helt enkelt höjt sig ett snäpp.
Vi får nu inte göra misstaget att se dessa platåer som transportsträckor. Det gäller nu att träna på som vanligt. Vissa saker behöver kroppen mer tid på sig för att smälta. Om man nu i stället för att kriga vidare med sin träning och i stället tar en pause vad händer då? Känslan när man kommer tillbaks efter pausen brukar vara förnyad inspiration. Detta är givetvis bra. Tyvärr så i stället för att ta sig förbi platån och gå vidare högre upp så är man kvar på samma ställe. Så även om man tar pause så har man inte stoppat in timmarna. Man måste ändå ta sig förbi platån för att bli bättre.
Det finns nu en mängd trix för att ta sig igenom dessa platåer. Ett av dem är en kombination av de båda ovan, man sänker helt enkelt på träningsintensiteten ett tag. Kroppen får då både återhämta sig men man stoppar sakta men säkert ändå in timmarna. Ett annat bra sätt är att ändra fokus på träningen. Man skapar ett litet projekt. Det är det jag detta år gjort med qigongen. I vanliga fall tränar jag mycket på kampaspekterna inom varje art. Detta året ändrade jag fokus och tränade alla tekniker utifrån ett hälsoperspektiv. I stället för att trappa ner på antalet timmar har det i stället blivit tvärtom. Så fastän jag vilat så har det ändå blivit betydligt mer träningstimmar detta år än någonsin tidigare.
Så fastän det är mörkt och trist så är det bara att köra på med träningen.
www.kung-fu.se
Vi får nu inte göra misstaget att se dessa platåer som transportsträckor. Det gäller nu att träna på som vanligt. Vissa saker behöver kroppen mer tid på sig för att smälta. Om man nu i stället för att kriga vidare med sin träning och i stället tar en pause vad händer då? Känslan när man kommer tillbaks efter pausen brukar vara förnyad inspiration. Detta är givetvis bra. Tyvärr så i stället för att ta sig förbi platån och gå vidare högre upp så är man kvar på samma ställe. Så även om man tar pause så har man inte stoppat in timmarna. Man måste ändå ta sig förbi platån för att bli bättre.
Det finns nu en mängd trix för att ta sig igenom dessa platåer. Ett av dem är en kombination av de båda ovan, man sänker helt enkelt på träningsintensiteten ett tag. Kroppen får då både återhämta sig men man stoppar sakta men säkert ändå in timmarna. Ett annat bra sätt är att ändra fokus på träningen. Man skapar ett litet projekt. Det är det jag detta år gjort med qigongen. I vanliga fall tränar jag mycket på kampaspekterna inom varje art. Detta året ändrade jag fokus och tränade alla tekniker utifrån ett hälsoperspektiv. I stället för att trappa ner på antalet timmar har det i stället blivit tvärtom. Så fastän jag vilat så har det ändå blivit betydligt mer träningstimmar detta år än någonsin tidigare.
Så fastän det är mörkt och trist så är det bara att köra på med träningen.
www.kung-fu.se
Kommentarer
Trackback
Trackback-URL för detta inlägg: