Sifu Henrik

Idag fick jag avsluta mitt morgonpass i qigong eftersom det blev lite väl spännande. Jag skrev förra gången att eftersom jag nu börjat få fram qi-känslan vid skulderbladen skulle träningen säkerligen ta ett steg bakåt. Vad som skedde var däremot det motsatta.

Redan efter bara någon minut i första övningen visste jag att något var annorlunda. Så när jag i lugn och ro fortsatte träningen började qi-känslan klättra förbi det sedvanliga stället i underarmarna. Denna gång fortsatte den upp längst armarna för att stanna där. Här stod jag och bara försökte känna efter om kroppen var rätt och om jag kunde urskilja något i qi-känslan. Det kunde jag givetvis inte. När jag släppte övningen kunde jag konstatera att jag stått i denna position i en halvtimme.

Jag fortsatte träningen och här började nu qi-känslan slå överallt, ogämt och olika länge. Jag skriver här bara qi-känsla och går inte in på att försöka beskriva denna känsla något mer. De som tränar qigong vet vad jag pratar om och för de som inte tränar låter detta ändå bara flummigt. I alla fall började det kännas som om energi slog mot huden och ville ut. Vad jag här uppfattade det verkar det vara precis där akupunturpunkterna ligger. Det är här på detta träningsstadiet svårt att verifiera eftersom det är första gången jag upplever detta.

I olika böcker om intern träning kan man läsa att qigong fungerar likadant som akupunktur. Så enligt olika skrifter kan man säga att det förmodligen är så att jag nu kanske börjat känna var de olika akupunkturpunkterna befinner sig. Just nu är känseln alldeles för utspridd för att jag ska kunna göra någon form av iaktagelse. Här kanske många qigongutövare menar att givetvis är det så eftersom deras mästare har sagt att det är så. Det viktiga här är egentligen inte vad som sagts och skrivits innan. Hur många är det egentligen som upplevt det själv. Jag har skrivit det innan och kommer säkerligen att benämna det igen. Det är stor skillnad på att ha hört och läst något än att ha gjort det själv. Det viktiga med detta projekt är att jag själv kan verifiera allting utifrån min egen kropp.

Just nu slår qikänslan överallt och för mig helt utan struktur. Givetvis är det säkerligen inte så eftersom kroppen vet precis vad den gör. Det är bara det att mitt medvetande inte förstår eller vet vad det är som händer. Kanske är det detta som är det första stadiumet av riktig qigong att bara stå och känna efter hur qi-flödet rör sig och hur det fungerar. Som sagt jag tror att jag på detta stadium ska ta det väldigt långsamt så att man inte börjar manipulera eller ändra något som man inte har kontroll över. Jag börjar här förstå varför mästarna säger att det ska ta lång tid. Det är inte det att det kan gå fort att göra. Det är mer det att man inte ska ta sönder saker på vägen, vilket man sedan inte kan reparera. Långsamt blir på detta sätt det snabbaste sättet att göra det på.

Qigongträningen är nu för mig inte längre ett hälsoprojekt utan mer ett spännande äventyr.

Allt harmoniskt om qigong hittar ni på www.kung-fu.se

Trackback-URL för detta inlägg: