Sifu Henrik

- ett steg bakåt är två steg framåt
När jag stog och tränade i fredags kändes det tungt. Efter en och en halv timme fick jag till sist sluta för att benen inte orkade mer och kroppen ville inte fortsätta helt enkelt. Jag kom fram till att jag nog pressat på lite för mycket med träningen den sista månaden. Mitt mål hade varit att försöka få upp träningen till tre timmar varje förmiddag.

På eftermiddagen hade min dumma hjärna glömt att jag på förmiddagen gått in i väggen. Jag ställde mig därför och tränade Tai Chi en och en halv timme innan kvällens Wing Tsun pass. På kvällen när jag och Jonas sedan satt och åt fredagens kebabtallrik på Armanos kände jag hur orken bara förvann. Helgen har därför gått åt till att bara göra ingenting samt ladda inför Xin Yi seminariet.

Xin Yi - Sinne och kropp måste vara i harmoni
Det intressanta är här att det förmodligen inte handlar om fysisk överträning utan psykisk. Sinnet och kroppen måste vara i harmoni. På kinesiska blir detta Xin Yi, vilket vi finner i Xin Yi Liu He Quan. Min vilja ville mer än vad jag ännu vant kroppen vid. Inte själva de fysiska övningarna i sig utan koncentrationen och viljan som man måste ha för att träna qigong. Det är säkerligen inga problem att träna tre timmar varje morgon men att göra det med full koncentration kanske är för mycket. I vanliga fall mediterar man bara trettio minuter, går några varv, och sedan mediterar trettio minuter igen. Detta är bara cirka en timme.

Tai Ji - ur ingenting kommer någonting
Idag har jag därför tagit några steg bakåt i min strävan och endast tränat trettio minuter. Även då det kändes som om jag endast slarvade igenom övningarna så var de ändå bättre utförda än när jag började i januari. Tanken med träningen idag var bara att komma igång igen efter helgens pause. Ändå hittade jag en av de viktigaste funktionerna i wuji qigong. Plötsligt kunde jag lyfta armarna utan att anspänna arxlarna. Kraften kom nu från revbenspartiet, något master Qian förklarat tusentals gånger. När strävan inte längre var där kom resultatet. Detta benämns Wu Wei. Detta brukar jag stå och förklara för mina Tai Chi elever varenda pass, nu ska bara min egen hjärna också förstå.

Allting ta sin tid. Det går inte att forsera fram eller att försöka pressa på för mycket inom kung fu. Allting tar den tid det tar. resultatet kommer när resultatet kommer. Det enda man kan göra är att träna på så vet man att man åtminstone är på väg. Tränar ni ett pass i veckan pågår fortfarande äventyret. Slutar ni träna då är äventyret slut. Inget äventyr inga nya upptäckter. Inga nya upptäckter ger signal till att hjärnan kan börja stänga ner. När hjärnan börjar stänga ner börjar kroppen stänga ner och man börjar bli gammal.

I morgon är ett nytt qigongpass...

Trackback-URL för detta inlägg: