Sifu Henrik

Allt om kinesisk kampsport och mycket om asiatisk kultur.

Nu startar hösten och då ska det tränas!

Publicerad 2006-08-30 22:28:05 i Allmänt

Då hade vi introduktion och nybörjartsart av wing tsun och escrima i Helsingborg igår. Det är alltid spännande med alla nya ansikten som kommer till klubben för första gången. Det är inte alltid helt lätt att på några få ynka minuter försöka förklara ett helt kampsystems tekniker och filosofi. I alla fall så var det roligt att träningslokalen var full med entusiastiska elever. Jag hoppas att alla som var där tyckte det var givande.

Nu på fredag kommer vi att vara på hälsningsgillet i Lund. Detta är en sammankomst för alla nya studenter som anlänt till staden. Här kan de få information om allt som händer i aktivitet under det kommande året. En mängd föreningar är säkerlige där. Vi kommer också att vara där med en monter och en mängd instruktörer som kan berätta om wing tsun och escrima. Tiden för hälsningsgillet är 12.00-16.00. Plats är AF-borgen. Introduktion och prova på kommer sedan att hållas på tisdag 5 september klockan 18.00. Adressen är ulricedalsvägen 4c.

I Malmö har det idag varit storstädning av kwoonen. Styrelsen har gjort ett rejält arbete och nu skiner allting som en sol. Denna termin kommer vi att hålla all träning gemensam. Dvs att avancerade och nybörjare tränar tillsammans. Detta gör vi för att det är betydligt roligare. Första halvtimmen kommer vi att ha grundträning där alla kan träna samma sak, efter detta gemensamma partnerövningar. Sista halvtimmen delar vi klassen i olika nivåer där var och en kan träna på sina grader. Vi kommer därför att alltid vara minst två instruktörer på varje pass. Introduktion i malmö är på måndag 4 september klockan 18.00. Kaffekokaren står och puttrar när alla de nya kommer. Här kommer vi att ha genomgång och visning av alla de system som vi undervisar i. Det börjar nu bli rejält många. Efter detta så tränar vi. Här kan även alla nya hänga på om de vill. Adressen är Celsiusgatan 29. Detta är gatan mellan Nobelvägen och Willys.

Hammenhög

Publicerad 2006-08-28 18:57:43 i Allmänt

Då är man hemma från Internal kung Fu Camp 2006. Det har varit fem lugna dagar med massor av träning. Det är verkligen skönt att då och då komma iväg hemmaifrån. Så här på kung fu camp slipper man att tänka på de dagliga rutinerna som jobb, matlagning osv. Här är det bara träning som gäller. Mornarna har börjat med frukostbuffe. Vid tio har det sedan rasslats iväg med tre timmar av stretchingövningar, Baduan jing qigong, health siu nim tao och tai chi chopperknifeform. Efter ett två timmars långt uppehåll var det sedan xin yi träning fram till kvällsmaten vid sjutiden. Det har sovits gott på nätterna. Det var bara jag som inte kunde sova!

Precis innan jag skulle åka i tisdags fick jag äntligen klarhet och kontakt med det som jag letat efter i tjugo år. Som många vet har jag skrivit och gjort mycket undersökning om Xin Yi. Detta har jag inte bara gjort omedvetet utan mål. Det jag letat efter är shaolins kärna. Som många också vet har shaolin många munkar som springer och tränar kung fu. Det mesta av denna träning är bara vanlig wushu och har inget historiskt eller filosofiskt gemensamt med traditionell shaolin.

Är då den traditionella shaolintraditionen död? Länge trodde jag detta, men nu har det börjat ljusna. Qing dynastin gjorde i stort sett nästan rent hus med shaolin men traditionen tränades i hemlighet och överlevde. Sedan kom Mao och kommunistpartiet som gjorde ett betydligt grundligare jobb med att rensa bort buddhismen i Kina. (93 miljoner buddhistmunkar och nunnor försvann mellan 1953-1959). Nu verkar det ändå som att traditionen har överlevt även galningen Mao. Vad var det då de gamla shaolinmunkarna tränade? Xin Yi såklart! Som ni förtår så blir nu Xin Yi ännu mer intressant än innan. Hur kan Xin Yi Liu He Quan vara en muslimsk tradition om den även tränats inne i det gamla Shaolintemplet? Xin Yi är en chanbuddhistisk term, mycket konstigt namn på en muslimsk stil. Som sagt, Xin Yi har en mycket lång historia och är grunden till många senare kinesiska kamparter. Inte konstigt att man inte kunde sova. Nu är man åter på plats och undersökandet fortsätter. Där är många frågetecken.

Internal Camp 2006

Publicerad 2006-08-22 02:22:57 i Allmänt

I morgon eftermiddag så bär det av till Hammenhög och Internal Kung Fu Camp 2006. Det ska bli skönt att komma ut där igen och ta igen sig. Jag vet att många inte håller med mig att 6 timmars träning om dagen har med semester att göra. Med en rastlös kropp som min är det inte semester att ligga still på en sandstrand, det är tortyr. Stå och träna och inte behöva tänka på något annat det är avkopplande. Hmm! Jag behöver igentligen aldrig göra något annat än att tänka på att träna!

Har ni ledigt i helgen eller annan dag är det bara till att komma ut om ni känner för att träna. Det kostar 400 kr per dag, då ingår mat, boende och träning. Billigare än så här blir det aldrig i Sverige. Vi kommer att börja morgonen med två timmar qigong. Dvs efter frukosten. Mellan klockan 14.00-16.00 kommer vi sedan att träna antingen Tai Chi eller Xin Yi. På eftermiddagen mellan 17.00-18.30 blir det sedan ytterligare ett pass även det antingen Xin Yi eller Tai Chi.

När man sedan kommer hem igen så är det späckat träningschema hela hösten. Faktum är att varje helg året ut är uppbokat av något träningsevenemang. För alla er nu som inte tränar kung fu så råder jag er att inom det närmaste, utan att tveka, skriver in er i någon närliggande klubb.

Hund kung fu

Publicerad 2006-08-20 20:07:56 i Allmänt

Hundfight



Förlåt alla kung fu gudar och förfädersandar ty jag har idag syndat svårt. Hela eftermiddagen har jag ägnat mig åt stor avgudadyrkan och dessutom under stor entusiasm och glädje. Jag vet att det i kinesisk tradition endast är svin som rullar runt på golvet men ibland faller man för frestelsen. Där är ju så många roliga golvkamstekniker som man vill pröva på.

Det är inte lätt att stå imot golvkamstrenden när två av ens vänner är de högst graderade personerna i Scandinavien inom Gracie jiujitsu. Idag har jag legat på golvet i kwoonen och gjort olika golvkampsdrillar från stående till liggande och sedan upp igen. Det går inte att komma ifrån att sådan träning är grym fys.

Även om kineserna har en lång brottningshistoria så har man aldrig favoriserat golvkamp, det har ansetts ofint. Matcherna har slutat då mer än två kroppdelar rör vid mark. Tidigt kom denna brottning från Kina till Japan. Vi känner till den under namnet Sumo. Många olika traditioner av brottning fanns men idag är de flesta stilar inordnade det som idag kallas Shui Shao. Finns det då ingen kinesisk kampart som rör sig på marken?

Jo det finns det. Det har förmodligen funnits många och dessa har gått under namnet hundstilar. Man har här liknat denna kamp vid två vildhundar som slåss. När man tittar på dagens gracietävlingar så ser det faktiskt ut som två hundar som rullar runt. Jag har faktiskt tränat denna stil något sporadiskt i min ungdom då en av mina första kung fu tränare kunde denna. Namnet på denna stil hette Dishu Quan. Det här med att dessa stilar kallades hundstilar kan också ha att göra med att de ansås ofina av de andra systemen. Bara en parentes!

En väsentlig del av denna stil gick ut på att sparka och hålla motståndaren på avstånd. Kom motståndaren så pass långt in att sparkandet var omöjligt då tog man till en arsenal av olika bensaxar. Inga grepp och lås fanns likt japanska traditioner. Däremot en mängd lås där benen var inblandade. Min tanke idag under träningen var således ett försök att komma ihåg de olika teknikerna jag lärt mig för 15 år sedan samt jämföra dessa med de tekniker jag på summercamp lärde mig i submissionwresling.

Hur skulle jag då kunna jämföra om jag inte kom ihåg teknikerna? Det intressanta med kroppen är att så fort du utsätter den för något som den inte är van att göra så letar den djupt i hjärnan efter lösningar. När jag började rulla så gjorde bara kroppen det. Tekniken var ringrostig men den fanns kvar där. 10 000 repetetioner är 10 000 repetetioner. Det var sedan bara till att se vad det var man gjorde.

Mina kunskaper om brasilian jiujitsu är inte stor men en sak la jag märke till. Inom dogboxing kom jag ihåg att man alltid korsade benen vill fall. Så att säga ett cross-step. Detta för att landa rätt. Jag vet inte om man gör så inom jiujitsu. Man rullade heller aldrig runt. Man hamnade alltid på rygg antingen någon knuffade en framifrån eller bakifrån. Mycket intressant! Kung Fu är roligt!

Ett Tai Chi pass utan Tai Chi!

Publicerad 2006-08-18 01:53:53 i Allmänt

Sitter här i ett gytter av tankar. Vilken sorts tankar? Tankar om kung fu så klart. Det handlar i min värld alltid om kung fu. I tisdags så var jag över hos min kompis Alan och var med hos hans tränare i I Chuan /Yi Quan. Som vanligt blir jag alltid vid sådana här träffar påmind om hur dålig jag är. Denna gången var det att slappna av i axlarna och i trapesius. Nä, förresten, i hela kroppen.

Hemma är det jag som är den mjuke, rörliga och dynamiske. När man så här stiger in på okänd mark, in i ett nytt system är det inte bara armrörelser och tekniker man kommer i kontakt med. Man stiger in i en ny värld, med sin världsbild, med sina tankar och ideér. Målen är annorlunda och synsättet är oftast helt skilt från de man själv brukar ha. Det är detta som är så fantastiskt.

Många av de stilar och system som jag nu för tiden ger mig i kast med vet jag oftast väldigt lite om ibland nästan ingenting. Det var därför extra spännande med Yi Quan för jag hade väldigt lite förhandsinformation. Det enda jag visste var lite av dess historia. Då den har sitt ursprung i Xin Yi så tänkte jag att den kanske skulle påminna lite om denna stil. Oj, vad fel jag hade. Eller inte!!

Som jag sa precis innan. Det är en värld man stegar in i. Alans tränare Ole hälsade mig hjärtligt välkommen. Det blev sedan 1,5 timme av denna världsbild fylld med principer, filosofi och träning. En världsbild som givetvis alltid krockar fullständigt med ens egen och sveper undan fötterna på en. Det är härligt att veta att man efter mer än 20 år i branchen fortfarande kan bli förundrad och hitta saker man aldrig tänkt på.

Yi Quan är en mycket skarp och effektiv stil och vägen till detta skiljer sig från allting annat jag sett och tränat tidigare. Frågan är nu hur jag ska klämma in detta i mitt redan så gedigna träningsschema. Det ska nog gå!

Frågan någon ställer sig är säkert. Hur ska du kunna bli bra på alla dessa stilar? Är det inte bättre att koncentrera sig på en? Det är det säkerligen om målet är att bli bra på kung fu. Jag däremot är mer som ett litet barn som bara leker. Jag bryr mig inte så mycket om det där med att bli bra. Det är alldeles för roligt att träna och att lyssna på de olika stormästarna i de olika systemen.

I min förvirring blev det därför ett mycket märkligt Tai Chi pass idag. Det blev ett Tai Chi pass utan Tai Chi i. Vi började som vanligt med Wuji Qigong och qin drog igång ordentligt. Därför hann vi bara med några rörelser. Därefter startade vi med Xin Yin. Då midjan var "lite" stel på de flesta övergick träningen konstigt nog till Bagua. Vi drog över tiden rejält för alla var igång.

Efter träningspasset kom en av de nya deltagarna fram och sa att det varit super roligt, mycket roligare än förra gången, då tiden känts betydligt mycket längre. Varför var det så tänkte då jag? Givetvis! Denna gång hade vi bara följt rytmen och lekt med tekniker och principer. Inga tankar hade funnits varken hos mig eller eleverna att vi skulle lära oss något. Inte heller hade där funnits några tankar på att någon av oss skulle bli bra på något. Det var kanske därför alla gjorde rätt och alla var bra?

Draksteget

Publicerad 2006-08-15 00:50:13 i Allmänt

Sitter nu här framför datorn och benen skakar fortfarande. Vad är det då som hänt? Skulle igentligen bara ta en liten promenad för att svalka mig men så gick jag och funderade och plötsligt hade jag gått genom hela Kirseberg. Det är ungefär 3 km. Så jag vände höger och tänkte gå genom det gamla industriområdet hem. Där är en mängd cykelvägar med belysning och nu på sommaren är det ganska trevligt där med all grönska.

Så när jag gick där, och där inte var en kotte så långt ögat nådde började jag tänka på en av de gamla Xin Yi legenderna. Detta var en herre som jobbade som livvakt åt olika transporter genom Kina. Det sägs att han alltid gick längst med vagnkaravanerna med xin yis draksteg. Han byggde därför upp en extra ordinär styrka i benen och kunde röra sig fortare än någon annan. Hans xin yi var ökänd och tyvärr lite för effektiv. Många dog av hans nävar. Han blev sedemera avrättad. I vilket fall som helst.

Utan att tänka på det något nämnvärt började jag ta det ena steget efter det andra. Kändes lite avigt i början. Man är ju van att endast träna i kwoonen. Jag kom ändå igång rejält och trampade på. Efter hand som jag gick kom jag på allt fler detaljer i steget. Jag började även sjunka ner och steget fick en helt annan rytm och stabilitet. Hela kroppen fick en annan känsla och tyngd. Dettta var en känsla som jag inte känt innan. Efter ytterligare ett styckes tid började jag alltmer slappna av i midjan och armarnas rörelsemönster blev allt mjukare.

Svetten den hade nu börjat lacka men det var inget jag brydde mig om nämnvärt, jag var ändå den enda personen uppe vid den här tiden. Andra normala människor ligger till sängs och ska arbeta i morgon. Det ska inte jag. Jag ska över till Köpenhamn och träna Yi Quan kung fu.

Jag kom fram till en lång cykelväg med grusbeläggning. Jag började fundera om jag inte kunde ändra lite på det monotona steget. Jag började mixtra med "katten vaskar ansiktet" och kom på att om jag i stället för att vajja fram och tillbaks och i stället byter sida hela tiden kunde jag i stället röra mig framåt. Det blev i början svårt att få rätt på armarna som fick jobba duktigt kordinatoriskt då de hela tiden skulle byta sida. När den långa grusvägen var slut gick armarna bra fort och det bultade i hela kroppen. Jag avslutade den sista biten fram till villaområdet med att återgå till draksteget. Det var bra tunga steg nu och rumpan kändes som två bovlingklot. Jag kände mig bra mör men ändå full med energi. Jag traskade så vanligt hemåt Väl hemma satte jag på kaffet och slog ett öga på klockan. Var klockan verkligen kvart över tolv! Vänta nu lite. Jag begav mig ut och gå lite efter nio. Inte konstigt benen skakade och att man var svimfärdig. Man hade varit ute och gjort djupa kung fu steg i nästa tre timmar.

Det som skulle bli en liten lagom promenad blev ett tufft kung fu pass med många nya upptäckter. Armarna skakar nu också. Det beror nog på att jag även kört chi sao i en och en halv timme idag, samt en timme longpole. Måndagar är ändå väldigt bra dagar.

Kung Fu är livskvalite!

Publicerad 2006-08-14 01:44:22 i Allmänt

Då har det varit en sådan där trevlig helg igen när vi tränat 10 timmar. I två dagar har vi tragglat oss igenom fjärde sektionen. Denna del av Wing Tsun handlar om Po Pai, dvs dubbelslag. På tio timmar blir det väldigt många slag, vilket påminner mig om en träff med en gammal träningskompis för några dagar sedan. Han tränar Karate. Har gjort så till och från i över tjugo år. Han hälsade en gång på hos mig i min kwoon och tränade med ett pass. Detta var någon gång 1997-98. Detta nämner han varje gång vi träffas. Han är fortfarande förundrad över hur mycket snabbare jag var än han. Det hör till saken att vi alla var ganska mycket långsammare och sämre på den tiden. Hans argumentation den gången var att han bättre tyckte om japansk kampsport för den gick inte så fort.

När vi nu träffades i veckan hade han en ny flickvän som han intruducera för mig. Han ville då visa henne något kung fu tricks. Det blev Kernspechts gamla trix. Jag har handen i fickan, och jag ska nipa honom i örat. Han ska hinna blockera min arm innan jag niper han. Här har han även armen framför kroppen så att han bara behöver röra armen mer än ca 10 cm. Jag plockade örat och han kom med sin blockering efteråt. Tjejen tycket det var en rolig grej men min vän var lika frustrerad även denna gång. Han hade ju faktiskt övat på shodan barrai ytterligare 8 år.

Nu var detta tyvärr bara ett enkelt trix som bygger på att jag börjar. Hastigheten på mitt slag råkar bara ligga under hastigheten på hans nervsystem. Alla kan göra det med lite träning. Dvs om man har förmågan att slappna av på ett visst sätt. Många är det som är förundrade över Wing Tsuns hastighet. Slagen i Wing Tsun ser annorlunda ut jämfört med de flesta andra system, vilket gör dem snabbare. Detta är en orsak. Nästa är att vi tränar väldigt mycket slag. Denna helg blev det tex 10 timmar slagträning. Hur många andra stilar denna helg i Sverige har stått och slagit ett och samma slag i 10 timmar? Så där är en väldigt enkel förklaring på att slagen i Wing Tsun går snabbt. Det handlar inte om någon qi eller mystiskt trix som min karatekompis tror. Det handlar om teknik och massor med träning. Vilken nyhet!

Min kompis tror att jag är snabb för att jag har varit i Kina och tränat. Det är alltid trevligt att vara där och träna men det är här hemma i träningslokalen som allting har kommit till. Magin sitter i förmågan att fortsätta vara nyfiken och att älska att träna. Tränar man blir man bra. Tränar man inte blir man inte bättre. Jag kan åka till Kina 100 ggr på semester. Jag blir inte bättre på kung fu hur mycket jag än besöker Shaolintemplet.

1 gång är en gång 0 gånger är ingen gång. 1 + 1 är 2, 0 + 0 är fortfarande 0. Så även om ni bara kan träna 1 gång i veckan är detta ändå suveränt jämfört med att inte träna alls. 1 gång är inte så mycket. 1 gång i veckan i ett år är ca 50 gånger, kanske inte heller så mycket. 1 gång i veckan i 10 år är 500 träningspass. 500 är mycket. Så även om ni känner att ni inte har tid att träna så mycket ni vill så försök ändå gå till träningen 1 gång i veckan. Ni blir inte sämre, jag lovar. 0 + 0 är ingenting. Jag hoppas vi ses i träningslokalen i höst. Jag tror även att alla andra kung fu tränare i vårt land önskar att se alla sina elever, gamla som nya i sina träningslokaler. Kung Fu är roligt och bra för hälsan! Att träna Kung Fu är livskvalite!

Attackerad under träning!

Publicerad 2006-08-07 23:32:16 i Allmänt

Det är varmt och det gör att man får träna sin qigong på nätterna. Fyllon håller nu till, som alla andra somrar, vid bänkarna där jag bor. Det är därför inte så trevligt och träna som vanligt under mitt träd. Jag har därför hittat ett annat träd att träna under.

Igår natt hade jag så ett drama där jag blev attackerad. När man gör qigong så innebär det ibland att man står stilla under en längre tid. När jag så stod där mitt i min egen lilla värld högg någon tag om mitt ben. Prata om att man hoppa till.

Som sagt, en kanin som gick och knaprade på gräset hade råkat stöta till mitt ben vilket den förmodligen trodde var ett träd eller något. Man har verkligen blivit en löjlig stadsbo.

Eftersom man är en hård och tuff kung fu mästare så ska jag nu åter se faran i vitöga och bege mig ut och träna. Vem vet, kanske det inte alls var någon tillfällighet att kaninen stött till mig? Det är kanske så att jag beträtt denne kanins "område". Kanske var den nätta tillstötningen en varning att jag skulle hålla mig borta. Det kommer att bli en spännande natt.

Om

Min profilbild

Sifu Henrik

Sifu i Wing Tsun Sweden och grundare av Kung Fu Sweden. Tränar och undervisar i Wing Tsun, Tai Chi Chuan, Wuji Qigong, Xinyi Liuhe Quan, Yin Yoga, Chow Gar Southern Praying Mantis, Shaolin Weng Chun och Yong Chun Baihequan.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela