Höstdepresionen del: 2
Höstdepresionen håller i sig men det blev lite bättre när två nya grapplingböcker dök upp i brevlådan. Dessa lättade lite på den värsta tyngden. Så det var bara till att sätta på kaffekokaren och plocka fram lite kakor och sjunka ner i soffan. Dessa hade helt klart prioritet framför högen med tung universitetslitteratur.
Det som direkt slog mig efter bara några sidor var att man sett allt förrut. Fastän detta var det senaste producerat och frambringat av den välkända jiu jitsu klanen så var det inte något som man inte redan gjort på den klassiska jiu jitsun anno 19 79. Å andra sidan så är det inget fel på den träningen. Det är bara fantastiskt att det har kunnat bli sådant shohej runt omkring det. Å andra sidan så vet man ju att det är samma sol som lyser idag som också lös igår. Det som då skiljer detta åt från förr är att alla har olika sorters reklam på sida judo dräkter. Det fick man inte ha förr. Man fick endast ha det obligatoriska jiu jitsu märket på bröstet. Jag kommer ihåg att jag tycket goju kai karate var coolare än shotokan karate för att tygmärket var mycket häftigare. Det är väl kanske så här idag också. Gracie jiu jitsu är lite coolare för de har mer märken på sin gi och så har de mer moderna namn på sina tekniker. Men då borde ju kempo vara det allra coolaste för de har hur många olika tygmärken som helst. I vilket fall som helst så är det ibland kul att träna grappling. Jag skulle inte vilja hålla på med det dagligen men lite då och då är det kul. Det är faktiskt väldigt häftigt att se när Iran Mascarenas rasslar loss på golvet. Han är bra duktig. Men så är han ju också andra danare. Den enda i Europa tror jag. Så här i efterhand så är det roligt att se att Wing Tsun och Gracie jiujitsu arbetar så tätt ihop nu för tiden. Det var liksom inte riktigt på tal när Sifu Emin var chefinstruktör. Även om vi gjorde mer golvkamp då än nu.
Det som direkt slog mig efter bara några sidor var att man sett allt förrut. Fastän detta var det senaste producerat och frambringat av den välkända jiu jitsu klanen så var det inte något som man inte redan gjort på den klassiska jiu jitsun anno 19 79. Å andra sidan så är det inget fel på den träningen. Det är bara fantastiskt att det har kunnat bli sådant shohej runt omkring det. Å andra sidan så vet man ju att det är samma sol som lyser idag som också lös igår. Det som då skiljer detta åt från förr är att alla har olika sorters reklam på sida judo dräkter. Det fick man inte ha förr. Man fick endast ha det obligatoriska jiu jitsu märket på bröstet. Jag kommer ihåg att jag tycket goju kai karate var coolare än shotokan karate för att tygmärket var mycket häftigare. Det är väl kanske så här idag också. Gracie jiu jitsu är lite coolare för de har mer märken på sin gi och så har de mer moderna namn på sina tekniker. Men då borde ju kempo vara det allra coolaste för de har hur många olika tygmärken som helst. I vilket fall som helst så är det ibland kul att träna grappling. Jag skulle inte vilja hålla på med det dagligen men lite då och då är det kul. Det är faktiskt väldigt häftigt att se när Iran Mascarenas rasslar loss på golvet. Han är bra duktig. Men så är han ju också andra danare. Den enda i Europa tror jag. Så här i efterhand så är det roligt att se att Wing Tsun och Gracie jiujitsu arbetar så tätt ihop nu för tiden. Det var liksom inte riktigt på tal när Sifu Emin var chefinstruktör. Även om vi gjorde mer golvkamp då än nu.
Kommentarer
Trackback
Trackback-URL för detta inlägg: